Simple search > Terminological entry
Terminological entry
 
swedish term: gasmetallbågsvetsning
explanation:

Smältan skyddas genom att skyddsgas tillförs. Gasen kan vara antingen inert eller aktiv. När inert skyddsgas används kallas förfarandet MIG-svetsning (Metall-Inert-Gas). Vanligen används argon med högst 5 % tillsats av syrgas eller koldioxid. Även helium liksom blandningar av helium och argon förekommer. MIG-svetsning används vid svetsning i aluminium, rostfritt stål, koppar och nickel, men kan också användas vid svetsning av tunnplåt, t ex bilkarosserier. När aktiv skyddsgas används kallas förfarandet MAG-svetsning (Metall-Aktiv-Gas). Vanligen utgörs gasen av koldioxid eller argon med 20 % koldioxid. Koldioxid ger i bågen fritt syre som reagerar med metaller i smältan. Även MAG-svetsning har en betydande användning exempelvis vid tillverkning av fordon och vid bilskadereparation. Vid MIG- och MAG-svetsning används kontinuerliga elektroder i trådform som antingen är homogena eller rörformiga. Svetsning med skyddsgas sker vanligen inomhus eftersom vind och blåst utomhus gör att det blir svårt att hindra lufttillträde till smältan på grund av att skyddsgasen blåser undan. Samma störningar kan för övrigt inträffa inomhus om man har för höga lufthastigheter vid punktutsug e.d. Vid svetsning i rostfritt material innehåller svetsröken höga halter ozon och krom. Metoden benämns också GMAW (Gas Metal Arc Welding). Gasmetallbågsvetsning kan särskilt vid stora elektroddimensioner utföras med rörformiga elektroder s.k. rörelektrodsvetsning. Sådana elektroder är fyllda med svetspulver som fyller samma ändamål som höljet på belagda elektroder. Vanligen tillförs skyddsgas koldioxid eller blandgas koldioxid och argon. Vissa rörelektroder är mycket rökintensiva.

 
source: Arbetsmiljöverket: Smältsvetsning och termisk skärning | 1992
illustrationer: View image
Comments on this entry?
New search  

ID=149709